onsdag 26 oktober 2011
Mat är roligt att laga när det inte är falukorv...
En lördagkväll i september hade vi ledarna (=vänner) från kyrkan hos oss.
tisdag 25 oktober 2011
söndag 23 oktober 2011
Det är svårt...
...att beskriva hur det är att ha haft bröstcancer. Resan ser ju olika ut för de kvinnor som drabbas. När jag för ett år sedan, efter mammografi och två hm... (minns inte vad det heter men det använder en lång hemsk nål & en tång för att vävnad från tumören)insåg att jag hade bröstcancer (innan jag fick provsvaren) så var jag kollugn. Hade fullständig frid. Och det var inte bara bortträngning (psykologiskt begrepp). Så många människor bad för mig och när vi var med familjen på semester i USA så kunde jag njuta av resan helt och hållet utan oro. Jag tror det var när jag hade opererats som jag insåg vad som var på gång. När jag sen fick min första cytostatikados och drabbades av många fysiska biverkningar och svår ångest så slog verkligheten till! Vilken stjärnsmäll! En läkare sa att jag hade fått en "kemisk käftsmäll" och alla hormoner, chock, livskris blev för mycket. När jag tänker tillbaka på den tiden så hade jag kanske klarat mig bättre om jag hade fått mer stöd och förståelse från onkologen. De är verkligen inte bra på att förstå själen och psykets reaktioner i en krissituation. Lägg sen till alla hormoner och gift som gör att hår och naglar ramlar av!!??
Nu i dagarna så är det insamling för Bröstcancerfonden. Har klippt in ett inlägg jag skrev för ett år sedan.
"Tveka inte att ge pengar till bra forskning! Läste i en tidning i går om hur mycket pengar till bröstcancerforskning som har kommit in genom insamlingsevenemang från företag och privatpersoner. De senaste 10 åren har hundratals miljoner samlats in. De senaste 10 åren har också flera upptäckter gjorts som bromsar cancer, dödar cancer och försvårar för cancern att komma tillbaka. I Sverige är vi priviligerade, vi är bland de bästa i världen på bröstcancerbehandlingar.
Du kan ge mycket eller litet, en liten PIN kan alla köpa. Tusen tack!"
Bifogar även en länk, skrivet av en journalist som fick cancer.
http://www.aftonbladet.se/halsa/kvinnlighalsa/article13825077.ab
Kramis
Nu i dagarna så är det insamling för Bröstcancerfonden. Har klippt in ett inlägg jag skrev för ett år sedan.
"Tveka inte att ge pengar till bra forskning! Läste i en tidning i går om hur mycket pengar till bröstcancerforskning som har kommit in genom insamlingsevenemang från företag och privatpersoner. De senaste 10 åren har hundratals miljoner samlats in. De senaste 10 åren har också flera upptäckter gjorts som bromsar cancer, dödar cancer och försvårar för cancern att komma tillbaka. I Sverige är vi priviligerade, vi är bland de bästa i världen på bröstcancerbehandlingar.
Du kan ge mycket eller litet, en liten PIN kan alla köpa. Tusen tack!"
Bifogar även en länk, skrivet av en journalist som fick cancer.
http://www.aftonbladet.se/halsa/kvinnlighalsa/article13825077.ab
Kramis
torsdag 20 oktober 2011
Ny dag ny nåd
I augusti började jag med antihormonell behandling. En tablett om dagen. Biverkningarna är inte kul. Medicinen ska tas i 5 år. Den fungerar som ett vaccin mot återfall/ny cancer. Jag började dock blöda kraftigt i tre veckor och fick därför avbryta behandlingen. Jag var helt matt och yr flera dagar. Till kvinnokliniken för kontroll. Gjorde ont, aj! Ännu en kontroll hos MVC. Fick vänta och mina hormoner fick frispel i 5 veckor. Det var inget att leka med. Fick sen besked att allt var ok. Skönt! Så för 2½ veckor sedan började jag igen. Jag sväljer den snabbt på morgonen och låtsas inte om medicinen. Men biverkningarna gör mig trött, mycket huvudvärk, illamående (ok) och vallningar. Ena stunden klär jag av mig, nästa klär jag på mig. Går ut på stenterassen i linne och trosa för att kyla ned mig. Puh! Klart värre än när man var gravid. Jag sväller också... som en jäsande bulle! Tre kilo extra i vatten! Jo, jo vätskeansamling. Jättekul :o(
MEN de (de lärde och kloka) säger att för många kvinnor så bedarrar symptomen efter några månader... år... Jag tror på månader!!! Vänsterarm ska nu också få specialträning av en specialsjukgymnast. Pga att läkarna tog 17 lymfkörtlar så har jag ingen känsel i överarmen och väldigt dålig rörlighet. Kan inte klia mig på ryggen, knepigt när jag ska klä på mig och jobbigt att det gör ont!
Tja, så är det med mig nu. En hel del tankar surrar också omkring; sorg efter mamma (ja, sorgen har blommat upp nu när jag mår bättre), nedstämd, hoppfull, glad, ledsen etc. Jag träffar en kognitiv beteendeterapeut 1-2 ggr/månad och jag tar en lite bit i taget. Allt jag har gått igenom det senaste året har satt sina spår. Jag är annorlunda nu. Lite mer sårbar och rädd. Men även mer tålmodig och lugn. Ännu mer tacksam för allt jag har.
Varje dag är verkligen en gåva från Gud. Och han ger nåd för att klara av den här dagen. I morgon får jag ny nåd. Behöver alltså inte snåla eller spara. Slösa med nåd!
Nu ska jag lägga mig, är så trött, gäsp! Efter jobbet var jag hos pappa och sen har jag i flera timmar skapat en julklapp via en webbsida.
I kväll hade vi mys med familjen; god hämtmat, hyrfilm & godis. En vanlig torsdag.
Tjingeling!
MEN de (de lärde och kloka) säger att för många kvinnor så bedarrar symptomen efter några månader... år... Jag tror på månader!!! Vänsterarm ska nu också få specialträning av en specialsjukgymnast. Pga att läkarna tog 17 lymfkörtlar så har jag ingen känsel i överarmen och väldigt dålig rörlighet. Kan inte klia mig på ryggen, knepigt när jag ska klä på mig och jobbigt att det gör ont!
Tja, så är det med mig nu. En hel del tankar surrar också omkring; sorg efter mamma (ja, sorgen har blommat upp nu när jag mår bättre), nedstämd, hoppfull, glad, ledsen etc. Jag träffar en kognitiv beteendeterapeut 1-2 ggr/månad och jag tar en lite bit i taget. Allt jag har gått igenom det senaste året har satt sina spår. Jag är annorlunda nu. Lite mer sårbar och rädd. Men även mer tålmodig och lugn. Ännu mer tacksam för allt jag har.
Varje dag är verkligen en gåva från Gud. Och han ger nåd för att klara av den här dagen. I morgon får jag ny nåd. Behöver alltså inte snåla eller spara. Slösa med nåd!
Nu ska jag lägga mig, är så trött, gäsp! Efter jobbet var jag hos pappa och sen har jag i flera timmar skapat en julklapp via en webbsida.
I kväll hade vi mys med familjen; god hämtmat, hyrfilm & godis. En vanlig torsdag.
Tjingeling!
onsdag 19 oktober 2011
Vill ha Howard
Någon gång i mitt liv ska jag köpa en Howardsoffa till vårt hem. De ser lite olika ut, här är ett exemplar (inte helt likt) och lite vackra kuddar.
Men jag misstänker att pengarna kommer att gå till något viktigare... ;o)
Men jag misstänker att pengarna kommer att gå till något viktigare... ;o)
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)